Aktion mot utvisning till Kosovo från förvaret i Kållered 27 juni

Här följer två vittnesmål från en av många deportationer från förvaret i Kållered, ur två olika perspektiv. Det första är av en person som sitter inlåst på förvaret, det andra från en av dem som protesterade utanför för att försöka stoppa utvisningen. Läs dem och fråga dig själv: Är det här ett värdigt sätt att behandla människor? Vi tycker inte det.

Vittnesmål inifrån förvaret i Kållered:
"Många poliser utanför, kanske 20-30, jag såg många bilar, 3 minibussar. Polisen tog en och en av de som satte i vägen framför bilarna. En kille ville inte åka, han var rädd, han grät på morgonen. Han åt ingenting, han sov inte inatt. Jag sa att jag hade hjälpt honom om jag kunde. Han förstod att jag inte kunde hjälpa honom. Han kunde inte prata. Han var jätterädd. Han skrek. Fyra vakter i mörkblå kläder tog honom. De stängde dörrarna för tv-rummet så att vi ska inte se vad som händer.
Jag blir så rädd. Jag gillar inte allt som händer här, tänker att de kommer att göra så med mig också. Alla här är ledsna. Polisen skrämmer oss. Ingen kan hjälpa dig.
De körde bilen, de flyttade på demonstranterna. De tog alla, såg inte om de togs in i bilarna eller inte. De flesta av personalen är glada men bara en som skäms. De andra som jobbat här länge bara står och tittar. Vi är människor.
Det är katastrof. De skickade nu två på en gång från min avdelning och en från andra avdelningen. Det är alltid så. Personalen står och tittar som ingenting har hänt. Jag ser på deras ögon och förstår vad de tänker. De tittar också på polisen och vad som händer. De är också tysta.
Jag blir glad när de kommer och sitter i vägen och demonstrerar. Polisen visiterar dem en och en lite som de gör med oss."

I samband med blockaden utanför Kållered blev nio personer arresterade för ohörsamhet mot ordningsmakt. Sex av dem har släppts, tre kvar. De har blivit förhörda. Det var en lugn och bra blockad enligt en av aktivisterna.

Vittnesmål av aktivist:
"Vi lyckades blockera ganska länge, först gatan, de försökte knuffa oss men vi kom tillbaka. De spärrade av området men vi lyckades fördröja transporten runt tre timmar. En annan person som skulle utvisas fick antagligen flyga med ett senare plan men vi skrev ett meddelande till honom som vi fick lämna fram. Vi bad om ursäkt och förklarade vad det var frågan om. Polisen var hårdhänta men ingen blev svårt misshandlad. Polisen anhöll nio personer och transporterade oss till Mölndals polisstation. Nu är alla som har visat ID släppta. Efter omständigheterna mår alla bra förutom en som behövde sin medicin. Personen är ok nu. Det kändes hoppfullt att vi fanns där och vi ville något annat men det känns sorgligt att vi inte kunde rädda honom från deportationen."

Det är viktigt att vara medveten om att liknande saker händer väldigt ofta och trots att de är chockerande för den som hör om dem förlorar de sitt nyhetsvärde. Det är därför vi inte ser så mycket mediabevakning om detta, trots att det egentligen är värt ännu mer uppmärksamhet i och med att det är någonting som satts i system. På det sättet är det meningen att vi ska vänja oss, att vi inte ska uppröras utan låta det fortgå. Därför är det extra viktigt att vi alla hjälps åt att sprida informationen och att protestera för att det inte ska kunna fortgå.

Artiklar:
http://www.goteborgsfria.nu/artikel/93662