Rasistisk lagstiftning kring förvarstagande av asylsökande

Haider har suttit inlåst i 42 dagar. Han vet inte hur länge till han kommer att vara inlåst. Han har inte brutit mot någon lag och frihetsberövandet av honom har inte prövats i domstol. Hans enda ”brott” är att han sökt asyl i Sverige. Något som han har all rätt att göra enligt både den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Genevekonventionen vilka Sverige förbundit sig att följa.

Haider sitter på förvaret i Örkelljunga, ett av Sveriges fem förvar. Förvar är Migrationsverkets låsta enheter. På dessa låser man in asylsökande som man misstänker kommer att hålla sig undan när de fått besked om att de ska avvisas från Sverige. Även människor som inte kan stärka sin identitet på ett för Migrationsverket tillfredsställande sätt kan hamna här, liksom de i vars fall Migrationsverket bedömer att den sökandes utredning inte kan genomföras om denne inte fängslas. En vuxen person ska enligt lag max hållas inlåst två veckor, men detta omprövas och förlängs ofta, och det finns ingen absolut övre gräns för hur länge frihetsberövandet får pågå.. Därför är mycket långa frihetsberövanden av asylsökanden inte ovanliga och det finns exempel på människor som fängslas på detta sätt i Sverige i över två år. Även barn kan enligt svensk lag hållas i förvar, fast under kortare tid än vuxna.

Enligt svensk lagstiftning är det alltså tillåtet att frihetsberöva vissa människor utan rättegång, utan att de begått något brott och utan att frihetsberövandet är tidsbestämt. I vilka andra fall tillämpas frihetsberövande lika lättvindigt? I vilka andra fall är det lagstadgat att låsa in någon man gissar kommer begå ett brott i framtiden? Rättssäkerheten för asylsökande i Sverige är satt ur spel, eftersom rättslösheten för denna grupp människor är lagstadgad.

Enligt riksdagens hemsida innebär rättssäkerhet bland annat följande: Rättssäkerhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen. En person ska betraktas som oskyldig till dess att han eller hon dömts av en domstol. Lagarna ska vara tydliga, och det ska klart framgå vad som är lagligt och olagligt. En person som begår ett brott ska kunna förutse vilka konsekvenser detta får för honom eller henne.

Att alla är lika inför lagen och att man ska betraktas som oskyldig fram till att motsatsen bevisats är grundprinciper i ett demokratiskt rättssamhälle. Detta beaktas dock inte när man tar asylsökande i förvar. Rättssäkerheten brister när det gäller lagens tydlighet; hur ska en asylsökande kunna förutse att han eller hon ska fängslas för att ha utnyttjat rätten att söka asyl? Förutsägbarheten saknas även då det inte finns någon absolut övre tidsgräns för förvarstagning, vilket gör att förvarstagna inte kan veta om hur länge frihetsberövandet kommer att pågå. Människor som utnyttjar sina mänskliga rättigheter straffas för detta av svenska staten genom att oskyldigt fängslas. Förvaren är inget mindre än migrationsverkets fängelser för oskyldiga.

Det är tydligt att lagstiftningen inte ser alla människor som lika mycket värda. Asylsökande och andra migranter undantas från principen om rättssäkerhet. Lagstiftningen vilar helt enkelt på en rasistisk grund.

Detta är helt oacceptabelt. Och att det över huvud taget inte debatteras är mycket skrämmande. En anledning till bristen på debatt kan säkert vara att förvaren är okända för många, men vi hoppas med denna artikel väcka debatt och därmed förändring. Med följande citat vill vi påminna om allas ansvar att agera mot ett orättfärdigt system: ”När du väl har sett - kan du inte göra det osynligt. Och när du väl sett så är din tystnad en politisk handling.” Din tystnad – vår tystnad – är en politisk handling som legitimerar och upprätthåller rasistiska strukturer. Vi kan inte låta detta fortsätta.

Kampanjen Aktion mot deportation kräver att alla förvar stängs ner med omedelbar verkan och att de människor som nu är frihetsberövade släpps fria.

Aktion mot deportation – kampanj mot deportationer och förvar www.aktionmotdeportation.se

genom
Elinor Hermansson, genusvetare
Emma Söderman, student, Mänskliga Rättigheter
Maria Svensson, socionomstudent
Julia Hedberg, lärarstudent
Helena Parsmo, trädgårdsstudent